Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för några personers tankar och reflektioner om vad en optimal parrelation innebär. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka aspekter kan knytas till en optimal parrelation? På vilket sätt styr olika omvärldsfaktorer? En semistrukturerad intervjuform användes och urvalet bestod av fem personer i åldrarna 30-45 år. Resultatet visade att tilliten hade en avgörande roll för välbefinnandet i en optimal parrelation. Den optimala parrelationens negativa sidor påpekades också, till fördel för den reella relationen.

Det är påfrestande att bli förälder och det medför därför en risk att parrelationen blir sämre. Enligt tidigare forskning har föräldrarnas parrelation en betydelsefull inverkan på barnets hälsa. Sjuksköterskans förebyggande arbete inom barnhälsovården är att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan för hela familjen. Eftersom sjuksköterskan på barnavårdscentralen nästan träffar alla föräldrar till barn mellan 0-6 år ger det en unik möjlighet att stödja och stärka föräldrarna i sin parrelation och därmed förebygga ohälsa. Det finns inga nationella riktlinjer att sjuksköterskan skall ge stöd i parrelationen, men det finns förslag att ge stöd och råd vid vissa besök.

Inledning: Föräldraskapet innebär för de allra flesta en glädje och berikning till livet men samtidigt en utmaning. Skilsmässor och separationer bland par med små barn är relativt vanligt. Barnsjuksköterskan inom barnhälsovården kan genom sitt hälsofrämjande arbete om möjligt bidra till att minimera dessa. I tidigare forskning finns BVC -sjuksköterskans stöd för att främja parrelationen sparsamt beskrivet. Syfte: Syftet är att undersöka hur barnsjuksköterskan på BVC beskriver stödet till småbarnsföräldrars parrelation.Metod: En kvalitativ metod har använts i pilotstudien.

Inledning: Parrelationens kvalité kan försämras efter transitionen till föräldraskap. Barnet påverkas negativt av konflikter mellan föräldrarna. Inom barnhälsovården är ett av distriktssköterskans mål att stödja föräldrar i deras föräldraskap. Det finns studier som beskriver transitionen till föräldraskap. Det saknas dock studier från BVC om distriktssköterskans upplevelse hur de bidrar till ökad kvalité i föräldrarnas parrelation.

Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin kulturella förståelse.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien.

Föreliggande uppsats undersöker hur kvinnor som utsatts för våld i en parrelation kan få styrka och en chans till läkande genom kommunikation på Internetforum med kvinnor i samma situation. Detta ställer jag i relation till socialtjänsten och välfärdssystemet där jag undersöker hur kvinnor som utsatts för våld av en man i en parrelation uppfattar och upplever det bemötande de får av samhället.I uppsatsen lägger jag relationen mellan den hjälpsökande kvinnan och socialtjänsten i ett feministiskt och genusvetenskapligt perspektiv samt har fokus på berättandets dynamiska och eventuellt läkande kraft för dessa kvinnor i forum..

Syftet med studien är att undersöka hur personer som köper sexuella tjänster beskriver och söker förståelse för sina handlingsmönster. Fokus ligger på personernas intima relationer och praktiska vardag. Datainsamlingen har skett i form av nio semistrukturerade intervjuer med män som både köper sexuella tjänster och lever i en parrelation. En kvalitativ metod har använts med en poststrukturalistisk forskningsansats. De teoretiska ramar och perspektiv som empirin har analyserats utifrån grundar sig på modernitetsteorier som omfattar olika former av kommersialisering och kommodifiering av intima relationer.

Att genomgå hysterektomioperation kan för många kvinnor leda till olika upplevelser. Syftet med studien var att beskriva premenopausala kvinnors upplevelser efter hysterektomioperation. I denna litteraturstudie analysera- des 20 vetenskapliga artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade fem kategorier: Att känna befrielse och få bättre livskvalitet, att ha fortsatta eller nya besvär, att sakna menstruationen och förmågan att föda barn, att få sämre sexliv och parrelation samt att ha behov av stöd och kun-skap. Information om de förändringar som uppstår efter operationen är den viktigaste omvårdnads- interventionen för dessa kvinnor. PLISSIT-modellen är ett användbart verktyg vid diskussionen om sexualitet och sam-levnad.

Det saknas statistik för hur många kvinnliga samkönade par som lever med barn iSverige idag. Att bli förstagångsförälder är omvälvande och kan beskrivas som en avde största utmaningarna i livet. Den rådande heteronormativiteten och problematikenmed att närstående kan ha svårt att ta till sig familjekonstellationen kan skapaproblem utöver de svårigheter för parrelationen som det innebär att bli förälder i sig.Att ha en känsla av sammanhang kan vara en påverkande faktor i hur man uppleverövergåenden till föräldraskap. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka hurkvinnliga samkönade förstagångsföräldrar upplever sin parrelation samt attundersöka mätinstrumentets QDR36s reliabilitet på kvinnliga samkönade par.Genom en kvantitativ mätning med QDR36 på sex kvinnliga samkönadeförstagångsföräldrar framkom ett högt QDR-index. På grund av litet urval kan ingagenerella slutsatser dras ifrån denna pilotstudie, men det öppnar upp för intressantastudier i framtiden.

The aim of the study was to focus on well-being and sexuality for a woman in a couple?s relationship. Seven women were interviewed and the analysis was carried out with a phenomenological approach based on lifeworld theory. The respondents reported their lived experiences of well-being. The result is summarized in five constituents: the relationship?s common living-space, looking for companionship, the relationship as touching, the intimacy of the relationship and the importance of other people for the relationship.

Förändringen från att vara man till att bli pappa kan vara en omtumlande upplevelse och förändra mannens livsvärld. Tidigare forskning har till största del fokuserat på hur sexualiteten påverkas av det första barnets födelse, och inte på förändringar parrelationen i stort. Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av parrelationen efter första barnets födelse. För att studera detta tillämpades en kvalitativ metod, med livsvärldsansats. Åtta män intervjuades.

I Nicaragua utsätts varannan kvinna för fysiskt våld av en partner vid minst ett tillfälle under sin livstid. Ca 60 % av Nicaraguas befolkning är under 17 år och vart fjärde nyfött barn föds av en mamma som är under 18 år. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga nicaraguanska kvinnor beskriver det våld de har utsatts för av en partner och hur våld i nära relationer påverkar unga kvinnors möjligheter att bestämma över sin sexualitet och användningen av preventivmedel. Syftet var också att undersöka vad som finns skrivet om detta ämne i tidigare forskning.Datainsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod i form av djupgående intervjuer med unga kvinnor som upplevt våld i en parrelation. Dessutom gjordes litteraturstudier av tidigare forskning.

När vuxna människor lever med sjukdom påverkas också deras partner. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva i parrelation där en partner lever med sjukdom. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar som analyserades med manifest, kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara rädd, orolig och hjälplös: Att sexlivet förändras och annat blir viktigt: Att det är viktigt att kunna prata med varandra: Att anpassa sig och känna sig kvävd och Att uppskatta livet och gå vidare. Både de sjuka och deras partner upplevde rädsla, oro och hjälplöshet, men de försökte skydda varandra genom att inte uttrycka sin oro.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svårigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhåller sig till föräldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet.En kvalitativ ansats har använts och sex behandlare har intervjuats. Behandlarna är verksamma både på familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi.Studien åskådliggör att behandlarna uppvisar en spridning i åsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berättelse framkommer att flertalet brottas med frågor om hur viktig parrelationen är i förhållande till barnets symtom samt om det är gångbart att arbeta med parrelationen utifrån föräldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar även kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerådgivningens.Flera behandlare berättar att parrelationen inte inledningsvis är i fokus, men att parrelationen många gånger senare i behandlingen lyfts upp, för att behandlaren inte kan undgå att se hur den påverkar barnet.Samtliga behandlare berättar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar både om att barnets symtom har upphört och om att föräldrarnas relation har förbättrats.Studien har gjort det tydligt att det inte är enkelt att avgöra vad som ska fokuseras på och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete på en familjemottagning, när föräldrar söker för symtom hos.

Den sexuella delen av en parrelation är en självklar och betydelsefull del som för mångainnehåller blandade känslor av längtan, lust och frustration. Det övergripande syftet medprojektet var att undersöka om och i så fall hur den sexuella delen av parrelationen berörts avklienter i samtalen på Familjerådgivningen. Under februari 2013 tillfrågades de klienter, somhade inbokade besök, av sina familjerådgivare om de ville delta i projektet genom attanonymt besvara en enkät. 165 enkäter delades ut och totalt besvarades den av 123 klienter,65 kvinnor och 58 män. Resultatet visade att 67% av klienterna samtalat medfamiljerådgivaren om den sexuella delen av relationen samt att initiativet att samtala omämnet var jämnt fördelat mellan klient och familjerådgivare.